Ett klimatarbete som enar

Nyhet: 2020-02-07

För att hitta lösningar för klimatet krävs samarbete. Men hur bär man sig åt för att samla olika grupperingar och enas om en väg framåt i en så svår fråga? Maria Djupström är hållbarhetsstrateg på Chalmers och är en av de som ligger bakom framtagandet av det så kallade Klimatramverket som 37 svenska universitet och högskolor har skrivit under. Det här är hennes berättelse.

Runt om i världen är det många olika aktörer som vill ställa om sin verksamhet och bekämpa klimatförändringarna. Det är dock inte alltid så enkelt och därför vill vi berätta om hur svenska universitet och högskolor har lyckats enas i ett ramverk för klimatet.

Maria Djupström är Chalmers hållbarhetsstrateg. Hon berättar att resan egentligen började år 2012 med det europeiska direktivet om energieffektivisering som Chalmers var tvunget att följa eftersom det är ett aktiebolag.

– Då tog Chalmers fram sin första energistrategi med olika åtgärder för energieffektivisering och egen elproduktion, såsom exempelvis installation av solceller som bland annat jag arbetade fram.
En kort tid därefter startade den svenska regeringen initiativet Fossilfritt Sverige inför klimatmötet i Paris 2015.

– Jag ville att Chalmers skulle ställa sig bakom initiativet, som första lärosäte och en av de första aktörerna över huvud taget. Chalmers ledning tog det seriöst och frågade institutionerna ”vågar vi det här, kan vi stå för det här” och till sist kom beslutet från rektor Stefan Bengtsson att ”ja, vi skriver under”.

Även det västsvenska initiativet Klimat 2030 – Västra Götaland skrevs på och resan fortsatte. Arbetet gick vidare med att ta fram färdplaner kopplade till Fossilfritt Sverige. Samtidigt pågick diskussioner i Chalmers ledningsgrupp om vilket som skulle bli Chalmers nästa steg för att energieffektivisera. Flygresor var exempelvis uppe på agendan då Chalmers enskilt största klimatbelastning kommer från just flygresor.

Sedan hände något som kom att få stor betydelse. Den 28 oktober 2018, publicerades en debattartikel i Dagens Nyheter där en grupp forskare utmanade universitetens klimatarbete. Maria tog kontakt med Stefan Bengtsson och föreslog att de skulle skriva ett inlägg om Chalmers perspektiv som svar på artikeln. Men Stefan sa nej. Han ville i stället göra något ännu bättre. Det blev startskottet för det vi idag kallar Klimatramverket.

– I december 2018 meddelade ledningen mig att Chalmers hade skakat hand med KTH:s ledning om att driva klimatfrågan framåt och därefter bildades en arbetsgrupp med Fredrik Hörstedt och mig från Chalmers och Göran Finnveden och Kristina von Oelreich från KTH.

Under våren 2019 arbetade gruppen fram ett utkast till ett klimatramverk med målet att presentera det vid MLUH:s, som är ett nätverk för miljöledning i universitet och högskolor, kommande vårmöte.

– Några veckor innan mötet mailade vi ut ett embryo till klimatramverket på remiss till alla lärosäten i nätverket. Vi ville få deras hjälp att förfina innehållet. Responsen blev väldigt positiv och vi fick mycket input från flera håll. Ramverket diskuterades även under själva mötet och uppdaterades som en följd av det.

I nästa skede involverade Maria Chalmers forskare för att säkerställa att innehållet stöttades av de senaste forskningsrönen. Den granskade versionen blev den första utgåvan som skickades ut för påskrift till alla rektorer vid svenska lärosäten.

Idag är det 37 universitet och högskolor som har skrivit under klimatramverket. Själva ramverket består av ett huvuddokument och en vägledning. I huvuddokumentet åtar sig undertecknaren att sätta upp och genomföra klimatstrategier med syfte att bidra till såväl nationella som internationella åtaganden för att nå 1,5-gradersmålet. Med hjälp av det vägledande dokumentet kan lärosätena välja ut områden där de sätter upp mål och genomför åtgärder utifrån egna förutsättningar.

Nu är klimatramverket på plats – men jobbet slutar inte här. Så, vad händer härnäst? MLUH har fått ansvaret för den operativa uppföljningen av klimatramverket men Maria planerar också en unik workshop i vår, specifikt för dem som skrivit på klimatramverket.

– Tanken är att vi samlas och gemensamt jobbar med våra respektive klimatstrategier. Inom hållbarhet generellt, men i synnerhet i klimatfrågan, anser jag att man ska samverka. Om någon sitter inne på en nyckel för ett gott klimatarbete bör man dela med sig av det.

På Chalmers fortsätter arbetet genom att en klimatstrategi nu håller på att tas fram. Arbetet startade i augusti 2019 och förväntas vara färdigt i maj 2020. Åtta arbetsgrupper har bildats för att ta fram strategin.

– Vi har valt att arbeta utifrån ett bottom-up perspektiv. En del arbete sker naturligtvis i toppen av organisationen men det mesta sker med hjälp av olika delar ute i verksamheten. Arbetsgrupperna består av representanter från exempelvis upphandling, fastighetsägarna, löneservice, HR och naturligtvis också forskare.

Maria har också ordnat en intern klimatträff på Chalmers som samlade över 50 forskare inom klimatområdet och alla anställda har fått fylla i en klimatenkät. Därutöver har Maria fått hjälp av Göteborgs centrum för hållbar utveckling att göra bedömningar av vad de förslagna åtgärderna har för påverkan på alla 17 Globala målen för hållbar utveckling, inte bara mål 13 som gäller klimatet. Tillsammans bidrar allt detta till framtagningen av strategin. Nu ska innehållet förankras ett varv till, Maria ska ge sig ut på en road-show som hon kallar det.

– Jag ska gå runt till tio olika grupperingar på Chalmers som innefattar institutioner, styrkeområden, fakultetsrådet och grundutbildningen för att presentera klimatstrategin lite kort och visa upp hur just deras enhet svarade på enkäten. Bland annat varierar det lite hur de har svarat på vad de tycker är viktigast inom klimatområdet. Vi ska också diskutera konsekvenserna av att genomföra strategin, så att vi landar rätt. Jag tror att många förväntar sig att det kommer förbud och restriktioner – men jag tror att de kommer att bli positivt överraskade.

Det går att konstatera att ett seriöst klimatarbete kräver mycket jobb.

– Ärligt talat var det mer än jag hade trott för det är ju inte bara att skriva något på ett papper. Allt måste ju förankras. ”Går det? Är alla verkligen villiga att genomföra det hela?” Men, ska vi lyckas måste alla stå bakom beslutet.

När det gäller förankringsfrågan vill Maria lyfta fram att det är viktigt att visa respekt och lyhördhet inför den enskilde forskarens vardag som redan är fylld till bredden med aktiviteter. Det är också viktigt att vara ödmjuk inför uppgiften att ändra den enskildes beteende. Där underlättar det att forskningsfinansiärer som exempelvis Formas och Vinnova verkligen har anammat Agenda 2030 och klimatfrågan. Det underlättar för att få gehör hos verksamheter med fullspäckat schema.

Förutom att klimatramverket har förankrats inom Chalmers har det även lyfts upp till SUHF, som är rektorernas arena för samverkan i högskolefrågor, för ett gemensamt strategiskt arbete.

I samband med klimatstrategiarbetet har Chalmers satt samman en styrgrupp för hållbarhet som innefattar både verksamhetsstödet, forskarna och ledningen. Till den finns också en huvudreferensgrupp med personer som forskar om klimatfrågor på en mer strategisk och global nivå.

Avslutningsvis vill Maria understryka att det är många som har lagt ner mycket tid och engagemang i det här arbetet och alla måste få ett erkännande.

– Utan deras tid och engagemang hade det nog inte blivit ens hälften så bra. Det finns risk för att det hade blivit tomma ord. Därför vill jag tacka alla er som bidragit!

FAKTA
Arbetsgruppen som har lett framtagandet av klimatramverket innefattar:
Maria Djupström, hållbarhetsstrateg, Chalmers
Fredrik Hörstedt, vicerektor för nyttiggörande, Chalmers
Göran Finnveden, vicerektor för hållbar utveckling, KTH
Kristina von Oelreich, hållbarhetschef, KTH

LÄNKAR

Läs mer om innehållet i klimatramverket på Chalmers webbplats.
Läs mer om Fossilfritt Sverige på deras webbplats.
Läs mer om klimatmötet i Paris 2015 på Wikipedia.
Läs debattartikeln ”Universiteten måste själva börja klimatomställningen” på Dagens Nyheters webbplats (bakom betalvägg).
Prova verktyget för bedömning om påverkan på de Globala målen för hållbar utveckling på webbplatsen SDG Impact Assessment Tool (gratis, på engelska).
 

Denna intervju är gjord i samarbete med nätverket SDSN Northern Europe som har valt att lyfta Klimatramverket som ett så kallat "Solution Initiative" för att inspirera fler universitet och högskolor runt om i världen till att arbeta strategiskt med klimatfrågan.

Foto: Johan Wetterberg
 

AV:

Artikeln publicerades först på: www.gmv.gu.se