Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Seminarium: Tre centrala utmaningar för den svenska välfärden - arbetsmarknaden för de unga, de äldre och de utrikes födda

I november 2012 anordnade WE ett seminarium med rubriken Tre centrala utmaningar för den svenska välfärden – arbetsmarknaden för de unga, de äldre och de utrikes födda. Seminariet samlade ett trettiotal deltagare från Göteborgs universitet och Chalmers.

Tre områden var i fokus:
De äldre och arbetsmarknaden
De yngre och arbetsmarknaden
De utrikes födda och arbetsmarknaden

Här följer sammanfattningar av gruppdiskussionerna kring respektive tema.

De äldre och arbetsmarknaden

Deltagare i gruppdiskussionerna: Björn Halleröd, Kristina Håkansson, Björn Ohlsson och Birger Simonson Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap, Inga Malmqvist Arkitektur, Chalmers, Johan Stahre Produkt- och produktionsutveckling, Chalmers, Sara Thomée Arbets- och miljömedicin och Ewa Wikström Företagsekonomiska institutionen, Göteborgs universitet.

En åldrande befolkning - utmaning och resurs
Gruppen började med att identifiera bakgrundsfakta beträffande behovet av framtida arbetskraft. Bland annat konstaterades att låga födelsetal dominerar i hela världen med undantag av Afrika söder om Sahara. I längden kommer vi därför inte att kunna importera arbetskraft. Kina och Indien har låg försörjningsbörda i ytterligare 20 år. Därefter kommer de att få stora problem.

Vi måste därför i första hand utgå från vilka resurser som finns inom Sverige och där framstår de äldre som ett viktigt humankapital. Hur man arbetat i livet är avgörande för hur man mår när man blir gammal varför hela arbetslivscykeln är relevant att beakta i det sammanhanget.

Huvudfrågan i gruppen var vad vi bör göra i forskningen som vi inte redan gör idag för att komma närmare en lösning på de utmaningar som den åldrande befolkningen för med sig. Gruppen enades också om att vända på problemet: snarare än att utgå från att den äldre befolkningen utgör ett problem bör utgångspunkten vara att undersöka vad den innebär i form av resurser. Vad behöver människorna, vad behöver företagen och vad behöver samhället?

Förutsättningar för ett uthålligt välfärdssystem
Välfärdsstaten skall finansieras. Arbetar vi under en större period i livet än idag, så kommer välfärdssystemet att bli mera uthålligt. Vad behövs för att människor ska arbeta under en längre period i livet än idag?

  • Regelverk (LAS, höjd pensionsålder, pensionssystemets uppläggning)
  • Attityder (arbetsgivarna, de fackliga organisationerna, de äldre själva)
     

Mycket av den policy som finns bottnar i samhällets behov av arbete. Man har ändrat skattesystemet, pensionssystemet etc. och hoppas att detta ska leda till att folk arbetar längre. Många äldre vill arbeta mera och längre men stöter på olika hinder för detta. Vi måste förstå såväl institutionernas behov och de individer som ska fullgöra dessa behov i ett sammanhang. Samtliga måste förändras för att skapa förutsättningar för ett uthålligt välfärdssystem. Kan staten ändra sitt sätt att agera? Kan arbetsgivarnas attityder förändras? Kan de fackliga organisationernas attityd förändras? Kan individers attityder och handlingsmönster förändras?

De yngre och arbetsmarknaden

Deltagare i gruppdiskussionen: Elisabeth Beijer FOU väst, Tomas Berglund, Erica Nordlander och Gunnar Gillberg Sociologi och arbetsvetenskap, Ola Bergström och Mette Sandoff Företagsekonomiska institutionen, Susanne Fransson Institutionen för socialt arbete samt Maria Boström Folkhälsa och samhällsmedicin, Göteborgs universitet.

Unga och sysselsättning i internationell kontext
Gruppen inventerade problemområdet och betonade att nästa steg nu blir att utveckla gemensamma frågeställningar med utgångspunkt i de stora samhällsutmaningarna. Den problematik som omger unga människor i deras relation till studier och arbetsmarknad bör studeras i ett internationellt jämförande perspektiv: problematiken är inte specifikt svensk utan likartad i flera länder.

Man enades om att gruppen bör formera sig och nu ta nästa steg mot konkretion: kontakta forskare i andra länder och förbereda ett internationellt projektsamarbete.

De utrikes födda och arbetsmarknaden

Deltagare i gruppdiskussionen: Cecilia Berlin Produkt- och produktionsutveckling, Chalmers, Susanne Fransson och Torun Österberg Institutionen för socialt arbete, Vedran Omanovic och Mette Sandoff Företagsekonomiska institutionen, Moa Persson GMV, Frans Pennings och Sara Stendahl Juridiska institutionen, Iolanda Tavares Silva Institutionen för neurovetenskap och fysiologi, Andrea Spehar Statsvetenskapliga institutionen och Joakim Waara Ekonomisk historiska institutionen, Göteborgs universitet.

Gruppen inventerade forskningsområdet med hjälp av en mindmap. Vid tavlan Cecilia Berlin.

Gruppen inventer forskningsområdet med hjälp av en mindmap. Vid tavlan Cecilia Berlin.

Hur värderar vi likhet och olikhet?
Utgångpunkten för diskussionen var varför inte alla utlandsfödda som kan och vill arbeta återfinns på arbetsmarknaden.

Man konstaterade att i det politiska ramverket relaterar alla frågor till homogenitet eller heterogenitet. Strävar vi efter att alla ska vara lika eller efter att värdera olikheter?

I fortsättningen borde man fokusera mera på andra generationens invandrare. Vi vet alldeles för lite om vad som händer med dessa utifrån begreppen homogenitet och heterogenitet. Trots att vi vet att de utrikes födda inte i sig är en homogen grupp klumpas de fortfarande ofta samman i en grupp. Vi lider brist på kunskap om individernas erfarenheter om vägar att ta sig fram i samhället.

Sidansvarig: GMV|Sidan uppdaterades: 2013-06-05
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?